Förbundet byggde strax efter sitt bildande 1993 upp en luftemissionsdatabas. Den har sen dess uppdaterats i omgångar. Emissionsdatabasen utgör en bärande del i det luftmiljösystem som sträcker sig över Västmanlands län samt Heby kommun genom luftkvalitetssystemet Airviro.
Arbetet med luftmiljösystemet, vilket innefattar emissionsdatabasen och spridningsmodeller, är ett pågående samarbetsprojekt med medlemmarna i luftvårdsförbundet tillsammans med Länsstyrelsen i Västmanlands Län samt expertis från forskningsvärlden och företaget bakom Airviro, Apertum.
Arbetet med emissionsdatabasen utförs med årliga uppdateringar och förbättringar av den ingående informationen. En årlig rapportering görs avseende det utförda arbetet med utsläppsdatabasens innehåll och kvalitet, med beskrivningar av den metodik som använts för att nå en så bra beskrivning av utsläppen som möjligt. De årliga rapporterna kan laddas ner här:
Utsläppsdatabas Västmanland 2024
Utsläppsdatabas Västmanland 2023
Utsläppsdatabas Västmanland 2022
Utsläppsdatabas Västmanland 2021
Utsläppsdatabas Västmanland 2020
Utsläppsdatabas Västmanland 2019
Fakta om Utsläppsdatabas 2024
Västmanlands läns luftvårdsförbund stödjer arbetet med att säkerställa att de ca 300 000 invånarna i de tio kommunerna i Västmanland samt Heby inte utsätts för hälsofarliga luftföroreningar. Förutom de enskilda kommunerna är också större industrier/värmekraftverk samt sektorsorgan för t ex transport, jord- och skogsbruk samt länsstyrelsen medlemmar i förbundet.
De två kontinuerliga mätningarna av PM10 som sker i gatumiljöer i Västerås och Köping har visat att det mest akuta problemet med luftkvaliteten är trafikens bidrag till partikelhalter PM10 i gaturum. Längs tätortsgator där byggnader på ömse sidor ger begränsad ventilation bidrar trafiken till att personer som vistas i och kring gaturummet exponeras för ohälsosamma partikelhalter. Under 2024 har luftvårdsförbundets utsläppsdatabas och modeller använts för samtliga tio medlemskommuners årliga rapportering till Naturvårdsverket samt även för att ta fram detaljerade underlag för de åtgärdsplaner som Köping och Västerås skickat in till Naturvårdsverket och som syftar till att undvika framtida överkskridande av PM10 i gaturum.
Åtta av förbundets tio medlemskommuner har i sin årliga rapportering till Naturvårdsverket kartlagt effekterna av vedeldning i tättbebyggda villaområden, framförallt avseende risken för att halterna av bens(a)pyren (B[a]P) närmar sig gränsvärdet. Exemplet till höger visar ett villaområde i Kungsör.
Halter av B[a]P över nedre utvärderings-tröskeln NUT (0.4 μg/m3) kan enbart förekomma vid fastigheter med gamla vedpannor. Problemet kan åtgärdas med miljögodkända vedpannor och att eldningen sker på rätt sätt, med torr och bra ved.
En central uppgift är att årligen aktualisera den utsläppsdatabas som beskriver storlek och plats för olika förorenings-utsläpp i Västmanland och Heby. Utsläppsdatabasen bygger på rapporterade emissioner, men då sådana inte finns tillgängliga har aktivitetsdata och emissionsfaktorer använts för att beräkna hur mycket utsläpp en viss aktivitet bidrar med. Med aktivitet menas t ex hur många bilar som passerar en viss punkt, hur mycket bränsle en viss industri använder i sin process eller hur mycket ved en viss hastighet använder för uppvärmning. I arbetet med aktivitetsdata behöver vi få kommunernas, industrins och medborgarnas hjälp. Under 2024 har uppdateringar skett för industri, sjöfart, arbetsmaskiner, småskalig uppvärmning samt för utsläpp av NMVOC. Även beräkningen av trafikens bidrag av slitagepartiklar PM2.5/PM10 har justerats något. Ett behov finns för att under nästa år genomföra uppdateringar av trafikens utsläpp.
Tabellen nedan visar olika sektorers utsläppsbidrag under 2024 (enhet: ton/år). Till höger visas
summerade utsläpp för 2024 samt för föregående år 2023.
